Hei, du må oppdatere nettleseren din for å kunne besøke oss.

CT hodet (caput)

CT er en røntgenundersøkelse der vi tar tverrsnittbilder av områder i kroppen ved hjelp av røntgenstråler.

Hvorfor gjennomføres undersøkelsen?

CT-undersøkelse er blant annet nyttig for å:

  • undersøke blødninger, utposninger på blodkar (aneurismer) og blodpropper
  • oppdage svulster og kreft
  • kontroll under og etter kreftbehandling
  • vurdere om kreftbehandling virker
  • avklare infeksjoner og betennelsestilstander
  • vurdere organskader etter traumer
  • vurdere skader og andre tilstander i muskel og skjelett
  • ta vevsprøve (biopsi)
I hvert enkelt tilfelle vurderer vi om det er behov for å sette røntgenkontrast intravenøst. 

CT-undersøkelser har ulike navn avhengig av hvilken del av kroppen som skal undersøkes.

Henvisning og vurdering

Čujuhus

Vai galggat oažžut dikšuma spesialistadearvvašvuođabálvalusas, de dárbbašat čujuhusa. Fástadoavttir lea dat gii dávjjimusat dahká čujuhusa. Muhtumin sáhttet eará dearvvašvuođabargit čujuhit du ovdamearkka dihte govveniskosiidda (MRI, CT dahje røntgen). Go mii leat ožžon čujuhusa, de oaččut vástádusa das ahte lea go dus vuoigatvuohta čielggadeapmái ja dikšui spesialistadearvvašvuođabálvalusas.

Loga eanet dáppe: Les mer på helsenorge.no

Henvisningen må inneholde informasjon om 
 
  • kreatinin/eGFR for undersøkelser som krever kontrastmiddel. Skriv inn dato for prøvetaking. eGFR må rekvireres primært ved prøvetaking. Det er ikke nok å rekvirere kreatinin. 
  • det er akutt hjelp, eller om pasienten skal innkalles til time. Vi trenger å vite hva som er avtalt med pasienten. 
  • hastegrad 
  • pasienten er gravid 
  • pasienten har behov for tolk, og hvilket språk pasienten snakker. 
  • pasientens mobilitet 
  • tidligere reaksjoner på kontrastmiddel ved undersøkelser som krever intravenøs kontrast. 
  • pasienten har ubehandlet manifest hypertyreose
  • pasienten bruker metformin
 
Kliniske opplysninger i henvisningen må inneholde: 
 
  • Om pasienten: Kort om det aktuelle: Årsak til at pasienten blir henvist, symptomer, tidligere sykdommer og risikofaktorer.  
  • Funn og fakta: Kort om viktige, aktuelle funn ved undersøkelsen, blodprøver, tidligere radiologiske undersøkelser.
  • Klinisk problemstilling: Tentativ diagnose, hva er mistenkt, hva ønsker du å få undersøkt. 
 
Dette har betydning for valg av CT-protokoll og at bildene dekker det du spør etter.
 

Kliniske studier

1 klinisk studie er åpen for rekruttering. Sammen med legen din kan du vurdere om en klinisk studie er aktuell for deg.

Se flere kliniske studier

Før

Muhtun CT-iskkademiide sáhttá ráhkkaneapmi leat varraiskkusváldin dahje leat boratkeahttá/čoallegurren. Ráhkkaneapmi vuolgá das makkár iskkadeapmái galgá.  Gohččunreivves leat dieđut movt galggat ráhkkanit iskkadeapmái dahje oaččut dieđuid ossodagas go áigi šihttojuvvo. Atte dieđu čujuheaddji doaktárii jus dus lea alla ávnnasmolsašupmi, dahje jus ovdal leat reageren kontrástaávdnasii ja reakšuvdna lea gáibidan dálkkodeame. 

Dábálaččat ii váldo CT-iskkadeapmi áhpehis nissonolbmuin. Jus leat áhpeheapme, de fertet addit dieđu čujuheaddji doaktárii. 

Njamaheapmi 

kontrástaávnnas manná hui unnán čižžemielkái, ja don sáhtát váldit CT iskosa vaikko njamahat. 

Ráhkkaneapmi buhcciidviesus 

Metálladiŋggat nugo boalut, luottolásat, boahkánat, ja sullasaččat galget váldot eret dakko gokko iskkadeapmi dahkko. Dat lea sihkkarasten dihte buriid govaid. 

CT-iskkadeapmi mas kontrástaávnnas biddjo njuolga varrii  

Muhtomin fertet bidjat kontrástaávdnasa njuolga varrasutnii, muhto dat vuolgá das mii govain galgá gehččojuvvot. 

Jus dutnje galgá bidjot kontrástaávnnas varrii, de biddjo plastihkkarevre varrasutnii. Dus jerret ovdagihtii leat go don ovdal reageren kontrástaávdnasii, dahje leat go eará riskabealit.

Under

Movt iskkadeapmi čađahuvvo vuolgá das mii galgá iskojuvvot. 

Dábálaččat bistá iskkadeapmi 10 – 30 minuhta. Govvaváldin váldá dušše moadde minuhta.

Iskkadeapmi čađahettiin veallát don beaŋkka alde mas lea mohtor, mii jođiha du CT-mašiidnii. Beaŋkka lihkada dan botta go govve. Govvakvalitehta dáfus lea  dehálaš ahte čađat veallát áibbas jaska. Muhtin iskkademiid čađahettiin gohččot du doallat vuoiŋŋahaga moadde sekundda dan botta go govvejit. Dat lean danin vai eai šatta dárbbašmeahttun lihkastagat geahppáid ja čoavjji bokte. Iskkadeapmi ii bávččat.

Govvenbottu mannet bargit olggos iskkadanlanjas.  Sii áicet du láse čađa ja gulahallet duinna  mašiinna mikrofuvnna bokte.

CT-iskkadeapmi mas kontrástaávnnas biddjo njuolga varrii  

Go kontrástaávnnas manná rupmaša orgánaid čađa, de govvejuvvojit olu govat jođánit dain iešguđet orgánain. Go bidjet kontrástaávdnasa, de lea dábálaš dovdat liekkisteami rupmašis, muhto dát dovdu manná jođánit badjel.  

Etter

Go kontrástaávnnas lea biddjon njuolga varrii, de bivdit du vuordit ossodagas 30 minuhta maŋŋelii go ožžot kontrástaávdnasa.  Mii váldit dálkkasnálu eret varrasuonas maŋŋel vuordináiggi.

Iskkadeami bohtosat  

Røntgendoavttir (váldodoavttir) dutká govaid, ja son čállá raportta gávdnosiid birra maid oaidná govain. Raporta sáddejuvvo dan doaktárii gii čujuhii du. Govat ja raporta vurkejuvvojit min dihtorvuogádahkii.

Leage áicil 

Dábálaččat ii leat  riskka čadnojuvvon dán iskkadeapmái. CT-iskkadeapmi lea heivehuvvon nu ahte røntgensuonjardanmearri lea nu unnán go vejolaš. 

CT kontrástaávdnasiin

Hui hárve vásihit pasieanttat ahte ožžot saŋáš ihtaluvvama rupmašii gitta vahkku maŋŋel go leat ožžon kontrástaávdnasa. Jus nu, oastte reseaptakeahtes allergiijadálkasiid,  dahje váldde oktavuođa iežat fástadoaktáriin. Røntgen-kontrástaávnnas dagaha hui hárve allergiijareakšuvnnaid. 

Vær oppmerksom

Dábálaččat ii leat mihkkege riskkaid čadnojuvvon dán iskosii. CT iskkus lea heivehuvvon nu ahte røntgen suonjardeapmi lea nu unnán go vejolaš.  

CT ivdneávdnasiin/kontrásttain. 

Lea hui hárve go pasieantta vásiha saŋaš ihtaleame rupmašii vahkku sisa maŋŋel go lea ožžon ivdneávdnasa/kontrásta. Jus nu, oastte allergiija dálkasiid reseapta haga, dahje váldde oktavuođa iežat doaktáriin. Røntgen ivdneávnnas/kontrásta addá hui hárve allergiija reakšuvnnaid. 


Sist faglig oppdatert 2026-01-05